En hobbits äventyr handlar om Bilbo Baggins, en hob som lever i den lilla byn Hobiton. Han lever ett fridfult liv men allt det kommer förändras. En dag får Bilbo besök av en gammal trollkarl kallad Gandal den grå. Gandalf bjuder in sig själv tillsammans med ett följe av tolv dvärgar på fika hos hoben. De erbjuder Bilbo att följa med på en resa för att återta en skatt vilken en gång tillhört dvärgarna. Gandalf tycker att Bilbo är perfekt för rollen som tjuv i gruppen. Skatten vaktas dock av den mäktiga draken Smaug …
På vägen ställs de inför olika hinder och fiender. Bland annat gigantiska spindlar, vättar och alver. På sin färd finner Bilbo en ring. Efter att ha överlistat Gollum, ringens forna ägare, märker Bilbo att detta inte är vilken ring som helst. När han tar på sig ringen blir han nämligen osynligen. Detta ger Bilbo en stor fördel under resten av resan.
Bilbo är den viktigaste karaktären i boken. Hans tankar, känslor och gärningar formar hela historien. När de andra karaktärerna blir förblindade av girighet behåller Bilbo sin beslutsamhet, sitt mod och sin ödmjukhet. Under resans gång förvandlas Bilbo från en liten och blyg hob till en självsäker och modig hjälte. Till slut märker man att Bilbo är ledaren som håller samman gruppen av dvärgar.
En av Bilbos mest fantastiska egenskaper är hur han lyckas rädda dvärgarna från alla sorters faror och försöker skapa fred mellan människor, alver och dvärgar utan att låta det förändra honom. Han finner egenskaper inom sig som han aldrig trodde fanns, men det gör honom aldrig övermodig eller arrogant. I slutet bestämmer Bilbo sig för att återvända hem, trots att han frodats i världen utanför den lilla hobbit byn vilket tyder på att han inte låtit sig ändras.
Även Gandalf spelar en stor roll i boken. Däremot är han inte alltid så närvarande. Han är väldigt mystisk och håller sina motiv hemliga. Han nämner till exempel aldrig varför han hjälper Thorin, gruppens ledare, och hans följe med deras äventyr eller varför han inte vill ha någon andel av skatten. Han är en väldigt kraftig trollkarl, men även det gömmer han. Han använder sig mer av sin visdom och klyftighet än sin magi när han räddar dvärgarna och Bilbo ur olika knipor.
I boken är Gandalf mer än bara en klassisk trollkarl med spetsig hatt. Han har en slags medvetenhet som gör att man alltid känner att han vet bättre än andra om vad som händer och vad som borde göras, även en själv som läsare.
Thorin, ledaren av gruppen, har de klassiska egenskaperna av en dvärg: modig, envis, stolt och girig efter guld. Från början verkar Thorin som den heroiska typen på grund av sin roll i följet och sin adliga släkt. Under bokens gång förändras däremot allt när Bilbo börjar ta mer och mer plats. Efter att Gandalf lämnar följet blir det uppenbart att Thorin inte klarar av rollen som ledare och han börjar ta dåliga beslut och har svårt att komma med bra planer.
Då jag läste Bilbo var det tydligt för mig att skillnaden mellan Tolkiens påhittade raser är en stor del av boken. Alver, dvärgar, troll och vättar är olika fysiskt, psykologiskt och moraliskt. Dessa inneboende skillnader hos raserna kan jag tycka begränsar individerna till viss del. Alla vättar är onda, till exempel, och alla alver är goda. Men tittar man djupare ser man snarare att vad som motiverar karaktärerna är deras härkomst. Thorin tycker till exempel att det är han rätt att få en andel av skatten på grund av hans härkomst. Fast än Bilbo är hob, och hober gillar harmoni, är en sida av hans släkt mycket äventyrslystna vilket visar sig i boken. På så sätt blir de mer komplexa och intressanta än platta stereotyper.
Slutligen är det uppenbart att Tolkien brydde sig mycket om naturen i hur han beskriver Midgård, den påhittade värld i vilken Bilbo utspelar sig. Som resultat visar sig Midgård vara en detaljerad värld med en mycket speciell atmosfär. En av dem största fröjderna med att läsa Tolkiens arbete är sättet man får ta del av Midgård och alla varelser som lever i den.
//Fraser Wemyss, åk 8